Ja, nu är första farvälet gjort. Idag flyger Lisa tillbaka till Tyskland, så igår var sista dagen som vi kunde träffa henne. Vi åt middag på en fin Italiensk restaurang som hade jättegod mat, satt och skämtade och pratade om allt och inget. Efter det gick vi alla till Erics lägenhet, fortsatte prata och lyssnade på musik.  Vi drog ut på kvällen så länge vi kunde, men strax innan midnatt var vi tvungna att dra oss hemåt igen. Det blev många kramar och tårar. Men det är inte farväl för evigt, vi kommer alla att hålla kontaken och ses även efter detta, och det var det man fick tänka på. Detta är den värsta delen med hela detta äventyret, att säga hej då till dem vänner som man får här. När man sa hej då till alla hemma i Sverige innan man åkte hit så visste man att om ett år kommer jag komma hem igen och träffa alla, men nu vet man inte när man kommer få träffa personen som man säger hej då till igen. Men det är en del som man får ta